100 meter

Så långt har Bonni Scott rört på sig sedan igår. Det tyder väl på att penicillinet har gjort lite nytta, men jag ser på henne att det fortfarande gör mycket ont. Jag går ut på för- och eftermiddagen för att ge henne vatten och lite godsaker. Äpplen, havre och kvistar från sälgen. Så synd jag tycker om henne. Alldeles själv i kanten av mossen medan resten av flocken är flera hundra meter bort. Hon kan knappast se dem, men anar dem säkert.

Det är höger bak som är skadat och hon nuddar knappt marken med klöven.

2018 09 25