Windy och Tjorven

Idag tidigt på morgonen slutade Windy och Tjorven sina liv i Lenstad. Medan de åt äpplen avlivades de och de förstod aldrig vad som hände. Lugnt och stilla så som alltid vid avlivningar, oavsett djurslag.

Windy har bott i Lenstad i över 25 år och alla som har känt henne har också tyckt om denna lilla egensinniga häst. Sista åren gick hon lös runt om i stallet och på gården. Hon ställde upp framför foderdörren i väntan på att någons skulle gå in och hämta äpplen åt henne.

WIndy var välskolad och inkörd. Det är många som har ridit henne. Först ut var Maria och därefter Jonna. Båda två jämnåriga med Windy. När vagnen kom fram var hon ivrig och ville dra den. Mest minnesvärda körning var när hon fick dra ut material till grinden och stolpen långt ute på alvaret. Över stock och sten gick det och Windy drog. Lycklig över att göra en insats.

Man tenderar att minnas den sista tiden hos någon som går bort, men mina minnen är också starka från de tidiga åren i Lenstad. Vi köpte Windy 1998 tillsammans med hennes dotter Cookie från en kvinna i Bergkvara. Anledningen var att vi behövde sällskap till våra två islänningar, Hrafn och Gneisti. Inte anade jag då att denna lilla häst skulle vinna mitt hjärta så totalt.

Sista dagen är solig, shettisarna går bakom stallet och får äpplen.

Windy är 13 år och rids av Jonna

  

 

Sista åkturen med Klara på ryggen. Windy är 32 år.

   

Det är inte bara jag som saknar Windy. Även Kurt har mist sin tredje käresta i Lenstad. Avlivningen av Windy var planerad med hänsyn till Kurt. Kurt flyttade ut på vintervila för ett par dagar sedan och jag hoppades att det skulle vara mer skonsamt, än om Windy togs bort i den dagliga rutinen. Kanske hittar Kurt en ny kärlek. 

2023 11 03