Gott Nytt År 2020

Ridvägsjakt

På kartan ser det lätt ut att knyta ihop Skarpa Alby med Långa järnvägsbanken. Det är en sträcka på 750 m i flack öppen terräng, dvs alvaret. Jag har gått mellan Skarpa Alby och ridvägarna i närheten av Långa järnvägsbanken många gånger under årens lopp i hopp om att hitta ett sätt att ta sig fram. Senaste året har man röjt mycket här och nu kan man nästan se rakt över. Kanske ska det lyckas idag?

Häromdagen gick jag från norr mot söder och marken är perfekt att rida på. Men så stöter jag på ett staket och följer det fram till en igensatt grindöppning. Den skulle kunna gå att öppna.

Idag letar jag från söder mot norr, vilket innebär att jag först går hela sträckan; Lenstad-Dröstorp-Skarpa Alby; innan jag kan påbörja stigfinnandet. Det går att ta sig fram till den igensatta grinden, men ack så snårigt. Försöker med en annan väg, jättefin öppen mark, men den slutar i ett staket. 

Jag ger upp för stunden och går hemåt via Norra alvarshägnet och vidare hem till datorn för att studera kartor.

Det tog många turer innan jag hittade vägen till Hildeborg och kanske ska jag lyckas här också.

Stundtals forsade vattnet fram, men det var inte djupt.

Så nära men ändå så svårt. Det går bra att gå, men inte rida.

2019 12 26

Vintersolstånd

Vintersolståndet är tidpunkten på året när solen har sin lägsta middagshöjd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen.  Det är dimmigt och någon sol syns överhuvudtaget inte till. Det är så dimmigt att det är på gränsen till regn och lite senare på eftermiddagen duggar det. Varken djur eller människor tycks bekymra sig utan gör sig i ordning för att rida eller bara fortsätter att äta och njuta av tillvaron.

Gandalf blir allt vitare i pälsen och man kan inte tro att han hade en bläs som liten.

2019 12 21

Snårskogen är rensad

Den lilla skogen i ena hörnet av Alvarsbeten har under de senaste åren blivit till en liten snårskog. För att hålla naturen i schack behövs både djur, människor och naturkrafter. Först kom djuren som trampade upp stigar och gnuggade sig på träden. Sen kom regn, torka och blåst och träden började falla kors och tvärs. Nu var det snudd på ingen som kunde gå in i den lilla skogen och människan rycker in.

Idag samlar några ryttare ihop sig för att röja och i strålande solsken drar vi ut nerfallna träd och avsågade buskar. Det blir flera rejäla högar, men alla är så blöta att vi knappt får fyr på dem. Till slut gör vi en liten eld så att vi kan grilla den efterlängtade korven från Rosas Handel i Löttorp.

 
Hela gänget äter korv och poserar glatt framför kameran. Christina hade dock hunnit gå hem.

2019 11 30