Minneslucka

Efter att ha varit borta ett par dagar är jag mer än sugen på en ridtur och bestämmer mig för att ta Bróðir. Vi rider Asplunden, halva 45:an, Kärringkullsstigen, en härlig galopp över Kärringkullsmossen, tillbaka i skogen och hem via Humlestigen. Bróðir går jättebra. Är lugn och jag bestämmmer tempo samt gångart. När vi har ridit över diket med plankorna tar jag en kort galopp innan vi kommer fram till skogen där vi ska skritta. 

Plötsligt slår det slint i huvudet på Bróðir och han slänger sig i väg i en hisklig galopp. Jag försöker sakta ner och tvärsvänga. Det går inte och Bróðir rusar in i skogen och jag slår i axeln och förmodligen huvudet i ett stort lutande träd. Sen minns jag inget mer av ridturen.

Nästa minnsebild är att jag, efter viss besvär, lyckas ringa till Cissi som jag vet (?) är i stallet. Jag säger att jag har ramlat av och Cissi undrar vilken häst jag red och var jag är. "Jag vet inte. Jag vet inte var jag är. Det är skog runt omkring mig och stigar". Jag är mycket förvirrad och har ingen aning om någonting. Jag pratar med Cissi och även med Christina, fast det minns jag inte, i 13 minuter innan de lyckas komma fram till var jag är.

De kommer med bilen och hämtar upp mig på Kyrkvägen, dit jag har lyckats ta mig. Cissi kör mig till lasarettet, där en läkare undersöker mig. Det är inget fel på mig? Bara total minneslucka på cirka en halvtimme och diffusa minnen i ytterligare en halvtimme. Samt naturligtvis lite blåmärken här och var.

Det är många tankar som snurrar i mitt huvud två dagar efter olyckan. Vad var det som hände? Det kunde ha gått mycket värre - död eller svårt handikappad. Tillsammans med Cissi har jag försökt återskapa vad som hände. Det troliga är att jag efter att jag red in i trädet satt kvar på Bróðir i 500 m och när han tvärsvänger nittio grader åker jag av. Då har han sprungit genom skogen, ängen bredvid Lenstad borg och svängt in på stigen som leder mot Kyrkvägen.

Vad gör jag nu? Ulva och Linda säger unisont "Du rider aldrig mer på Bróðir. Du har två andra jättebra hästar. Det finns ingen anledning att utsätta dig för en så stor risk som det är att rida Bróðir. Han är inte stabil i huvudet." De har rätt, men just nu har jag svårt att föhålla mig till det. Jag älskar alla mina hästar, utan undantag, och det känns som om jag dömer ut Bróðir. Men det är väl det jag ska göra. 

2016 09 08