Hemslakt

Fjorton har varit halt på höger bak en tid och därför är det hon som ska slaktas i år. Det var inte min plan tidigare i år. Tvärtom. Fjorton hör till trotjänarna, är ganska tam och lätt att känna igen på håll med de stora hornen. Eftersom hältan inte vill ge med sig misstänker jag artros och det kan jag inte behandla mot. Det var samma sak med Dimple för ett par år sedan.

Jag skickar ut större delen av koflocken på alvaret och har bara sju kor kvar hemma, som jag fordrar vid paddocken ett par dagar. Morgon, middag och kväll. Det blir snabbt rutin och när Bernth kommer på den tredje dagen står alla korna lugnt och mumsar på sitt hö. Plötsligt smäller ett skott och Fjorton faller ihop. De andra sex drar sig undan. Det är så här vi slaktar. Kossan vet ingenting om vad som ska hända. Inte tillstymmelse till stress, vilket det kan bli om de åker bil till slakteriet.

 

 

	Fjorton ser ut att ha levt gott under sommaren och hösten, trots sin hälta. Sällan har vi skådat så mycket lagrat fett på en ko tidigare. Nu ska hon hänga i ungefär två veckor innan vi styckar. Det lär bli över 100 kg benfrítt kött

2017 11 19