Glimmar som guld

Jag har letat efter halm på Öland hela sommaren, ringt runt och även frågat de bönder jag har träffat. Men alla har skakat på huvudet och sagt: "Det finns inte att uppbringa på Öland. Vi gör halm av allt som går". Det var en av anledningarna till att vi samlade in löv. 

Utan att hoppas på ett jakande svar, frågar jag en bridgekompis som också är bonde, om han har halm att sälja. Ja, svarar han och jag håller på att trilla av stolen. Idag kommer halmen och den glimmar som guld. Det är superfin vetehalm från Karlsborgs gård, söder om Kalmar. Leif och jag delar på ett billass och får 22 balar var. Det är inga vanliga balar, utan dessa är lastbilsanpassade med måtten 2,4 x 1,2 x 0,9 m. Leif hjälper mig att få in balarna i ladan, i två lösdrifter och lägger ett förråd vid paddocken. Han frågar mig hur jag ska hantera dessa superstora balar i vinter. "Det löser sig på något sätt", svarar jag och har just nu inte den minsta plan hur detta ska gå till. Jag är bara nöjd över att ha ett stort förråd på gården. 

Leif tar två balar åt gången och skjuter in totalt sex stycken i ekonomibyggnaden. Där lär de få ligga till slutet av vintern för att användas som nödfoder om det behövs.

Det är trixigt att få in balarna i ladan och i lösdriften på Jutan. Öppningarna är för smala, eftersom Leifs traktorspjut måsta greppa dem på långsidan. I ladan lägger vi ut en liten landgång så att det går att skjuta in balarna, men på Jutan får Leif skjuta in dem diagonalt..

I lösdriften på Lillalvarsängen trycker vi in sex balar i ena halvan. Öppningarna är storbalsanpassade, vilket underlättar väsentligt.

Halmen vid paddocken klär vi in i ett partytält!

2018 09 06