Blev inte bra

Man vet inte om man gör rätt eller fel. Med facit i hand är allting så mycket lättare. Bonnie Scott fick sluta sina dagar idag, eftersom hältan inte gav med sig. Jag rådgjorde med veterinär och han föreslog att jag skulle avvakta några dagar, efter att penicillinkuren var avslutat. Den gav nämligen inte effekt och det var således ingen inflammation. Kanske var det en svår vrickning? Hade jag vetat det redan för en vecka sedan hade hon fått sluta sina dagar redan då.

Bonnie Scott låg alldeles ensam i kanten av mossen och jag gick ut till henne morgon och eftermiddag med hö och vatten. Hon kunde inte förflytta sig mer än några meter. Vid två tillfällen hade hon sällskap av de andra korna, Men större delen av veckan låg hon helt ensam. Även om hältan hade givit med sig på sikt, kunde hon inte få ligga så som hon gjorde. Det var nog lika mycket tortyr för henne som för mig.

Bernth och Leif hjälpte mig att avliva Bonnie Scott och ta hem henne till gården.

Bonnie Scott var helt tam. Hon kom ofta fram till mig och tyckte om att bli klappad. Älskade äpplen och havre. På gården har det fötts över 80 nöt och många minns jag, men inte alla. Vissa har en särskild plats i mitt hjärta och dit hör Bonnie Scott. Hon blev femton år.

Jag sågar ner sälggrenar med med gott löv på. Flera av korna ser vad jag gör och kommer fram.

Löv från sälgen smakar minst lika gott som höet. Jag blev inspirerad av vår lövinsamling tidigare i somras och tänkte att detta skulle hålla Bonnie Scott sysselsatt också. Varje gång jag kom ut till henne var grenarna renrakade.

En morgon är Highland Pride hos Bonnie Scott. För att Bonnie Scott ska få behålla höet själv får Highland Pride en egen gren från sälgen.

2018 09 30